Jag har insett mina fel och mina rätt.

Jag har insett att det 10 månaders långa (eller korta , hur man nu vill se på det) förhållandet med D gjorde mer skada än nytta.
som jag mådde under den tiden ska man inte behöva må , ingen ska behöva det !

Jag har lämnat det helt bakom mig nu.
Försöker varje dag att sudda ut minnena jag har med D.

Nu är det jag och F , och jag är så underbart lycklig med honom.
Ingenting ska få förstöra det han och jag har.

Denna blogg kommer inte längre vara aktiv , för det liv jag hade när denna fortfarande var aktiv är det liv jag har lagt bakom mig.
Men bloggen kommer finnas kvar som ett minne och inget annat

snälla , se det ur min synvinkel.

Älskade vännen,
Du finns i mitt hjärta
Jag hatar att se dig
ta emot all smärta

Älskade vännen,
Du är värd mer än så
Det vill jag verkligen 
att du ska förstå

Älskade vännen,
lämna honom idag
Jag vill inte se dig 
ta emot flera slag

Älskade vännen,
ta tag i ditt liv
Du måste våga ta 
ett första kliv

Älskade vännen,
våga säga nej,
För han är inte alls
Värd dig 

"det måste vara ödet"

det kan inte stoppa mej ,
det skiljer 45 mil emellan oss , men det kan inte hindra mej från att älska dej .
ödet ? tror du på ödet ? 
Jag gör det . Det är förutsett att vi ska träffas .
Och en dag kommer vi att göra det .
Öga mot öga .

gör mitt livs jobbigaste beslut och hoppas på det bästa ändå.

Gud vad jag hatar folk som har svårt att höra av sig.
"A" jag vill aldrig mer se dig eller veta av dig.
Du har ljugit för mig igen.
Du har gått bakom ryggen på mig.
Hur dum kunde jag vara och gå på det?
Jag som trodde du ville vara min vän/bästavän/syster.
Men du hörde säkert bara vad dig för att se om jag
säkert fortfarande är intresserad av dig.
Men om det bara var det så varför har du då träffat mig.
Och gett mig en massa kramar och kärlek ?
Jag kommer aldrig förlåta dig mer nu.
Du finns inte mer för mig.

Tack och hej. 

no reason

Jag har tröttnat 
på att alltid vänta
att aldrig få ett svar
jag älskar dig 
det måste du förstå
men när du velar omkring 
ser jag ingen anledning att stanna kvar 

jag är så ledsen . förlåt .

Hon kom till mig och la sig otröstlig i min famn,
jag smekte ömt hennes hår och sa "jag ska skydda dig från allt".
Jag var ung, jag var dum och hon borde vetat bättre än att luta sig mot mig,
men hon blev så suddig, så liten och tunn och jag tog sönder mig själv när jag sa att det var okej.

För jag kunde inte längre bära bördan av båda oss två,
livet kom tätt inpå och våra hjärtan slutade slå...
i takt med varandra, ditt liv tog vänster och mitt till höger.
Och när vi tog farväl så sjönk solen i söder och du sa "en dag kanske vi möts igen".
Och jag slutade aldrig hoppas trots att alla krafter tog slut,
men när kvarteret släckt alla ljus och natten tränger sig på,
gör jag alltid försök till att förstå varför tyngden av dig på mina axlar blev för svår.
Och jag älskar dig till månen och tillbaks,
det här är slutet på vår era och nu ställs vi till svars. 

du är allt fin du .

även fast man aldrig umgås,
träffas
eller ses
så är det fint att ha någon
där

även om man egentligen
aldrig
träffats
så är det så förbannat
fint
att ha någon att prata
med

även fast du bor över 60 mil från
mig
så är du den jag
litar på
mest. 

Packar väskan för nya äventyr

Packar väskan nu ,
tänker sätta mig på någon buss som jag hoppas tar mig långt bort .
Jag hoppas min fina vän följer med mig .
jag behöver det .
efter allt skit den där killen har ställt till med .
han har gjort mycket till ett helvete för mig .
men jag ska klara det här .
jag ska vinna .
jag ska fokusera på skolan , innebandyn och de som bryr sig om mig .
jag ska tillbaka till den jag var .
till den jag var innan jag åkte utomlands.
 
7-17 september , fyfan , sprit , droger och allt det där . 
vissa saker ångrar jag . men jag ångrar verkligen inte killen jag träffade .
Han var för bra , jag saknar honom , varje dag .
Bara 27 dagar kvar till han kommer hit till lilla sverige .
Undra hur det blir då ....
jag vill så gärna spendera hela mitt liv med honom ,
men det blir svårt .
 

sometimes i miss you too much .

are you watching over me
do you still see
the tears no one else sees

when the sun shines
is it your face there
which makes it so beautiful

when the rain falls
is it you who are sad
I know I don't do what I promised

but I lost you
you're gone
and everything is so hard without you

it's not that easy to be strong
not when you've lost the one
who used to gave you strengh


do you still see me?
in the same way like before
but from a different place

ingenting ingenting ingenting

Jag orkar inte tänka
Jag orkar inte prata
Jag orkar inte lyssna
Jag orkat inte se
Jag orkar inte stå
Jag orkar inte sitta
Jag orkar inte ligga
Jag orkar inte äta
Jag orkar inte leva
Jag orkar inte dö
Jag orkar inte sova
Jag orkar inte vara vaken
Jag orkar inte verkligheten
Jag orkar inte drömma
Jag orkar inte sanningen
Jag orkar inte lögnen
Jag orkar inte sakna dig
Jag orkar inte hata dig
 
Jag orkar ingenting längre , i
ngenting är detsamma utan dig.

kärlek - drama

ett ord
och jag går.

ett leende utav dig
och jag stannar

en blick utav dig
och jag blir förlamad.
 
kärlek är så svårt ibland , samtidigt som det är något av det finaste som finns .

avståndet ska inte spela någon roll längre.

Jag vet att vi aldrig träffades så speciellt ofta
Att vi sågs allt för sällan med tanke på det korta avståndet
Knappt 500 meter, knappt 5 minuter att gå
Men ändå bara träffats några få gånger de senaste åren

Och nu har du flyttat härifrån, inte så långt men ändå
Jämfört med 500 meter så är 5 mil ganska långt
Men vi kommer att träffas, kanske mer nu än förut
Så det borde egentligen inte vara någon skillnad

Men jag antar att jag kände mig trygg
När jag visste att du fanns bara några minuter bort
Om det skulle hända något och jag behövde dig
För du fanns alltid där, med din axel som man kunde gråta mot

Jag vet att ingenting kommer att förändras trots din flytt
Du kommer alltid finnas kvar när jag behöver dig
Det enda som kommer förändras är avståndet
Men vi får åka och hälsa på varandra lite då och då

Våran vänskap hade den sämsta och konstiga starten någonsin
Och jag tyckte så illa om dig i början
Det känns nästan lite komiskt idag
När jag älskar dig så mycket som jag gör

vad hände , varför blev det såhär ?

Jag har en bästa vän.
En bra vän.
Men något har hänt.
Det känns inte längre som förr.
Är som om något har gått sönder mellan oss.
Inte längre lika bekvämt som förr.
Jag kunde prata med dig om allt.
Om hur jag mådde om ljus och mörker.
Men inte längre.
Berättar jag för dig så tar du det som en tävling.
Försöker bräcka mig. Jag vet att du mår dåligt.
Du kan prata med mig. Men jag kan inte prata med dig längre.
Du är så förändrad. Jag vet inte längre om jag känner dig.
Vi glider isär. Vi var ett isblock som flöt så fint.
Men det har det delats på mitten och vi glider längre och längre ifrån varandra.
Men det kanske det är jag som är problemet.
Jag glider från mängden av isblock.
Vi glider isär. Vem ska jag nu prata med.
Du är den enda jag någonsin har kunnat prata med.
Jag blir stum.  

fuck this bullshit

I cant take this anymore
seeing the road infront of me
my past behind in the shadows
why cant i step out and face my fears
or do i have to keep them bottled up inside
silently..

everything that i have ever wanted i have gained
yet lost with one lilttle action of hate
i know im not perfect
i know what people expect of me
how they laugh at the fact that i dont know why i feel this way
im tired
sick
i want to rest but too scared to shut my eyes
when trying to forget all that is lost
i find its right here beside me
its hauting how i cant fight it
how i just give in to what i hate
to what i yearn
to what i fear..

memories always cut the skin so deep
ut not more then what i have done out of my own actions
blood is spilled, it stains the carpet, it bears my hands
why do i stay in the past?
i dont need it anymore...i dont want it...
do i fear what i hate? or do i yearn what i fear?
either way i know one thing
..there are times for tears and fears...this isnt one of them...hauting..is it not?

rensar bland vännerna som krossat mig.

min vän, vi delade nånting du och jag, ja det var en slags kärlek.
en vänskap som betydde världen för mig, jag skulle gjort allt för dig.
det är sanning när jag säger att jag älskade dig, att jag älskade oss.
inte ett ord är lögn när jag säger att jag saknar dig så, att saknaden efter dig på något sätt skär i mig.
jag är mer än ärlig när jag säger att vår låt blir ingenting utan dig vid min sida.
numera är min telefon min följeslagare, jag behöver dina samtal, jag behöver höra dig igen, jag behöver känna oss igen.

allt går om och om igen inom mig, när ska jag släppa dig?
igen, igen, igen, när släpper jag dig?
hur vet man slutet när man aldrig fick ett hejdå?
hur vet jag att det var ditt fel när jag inte får ett förlåt?
hur ska jag nånsin veta om du saknar mig?
förbannelsen, förlåtelsen, vänskapen tar den slut här?

jag gjorde ju allt för dig, jag fanns alltid där för dig så hur kunde du bara släppa mig?
hur kunde jag gå förlorad i dina ögon?
hur kunde vi gå från allt till ingenting?
hur kunde du kasta mig som en fluga och hur kunde jag låta dig ta över mig?
alla säger att det är din förlust, så varför sitter jag här och gråter?
åh, jag behöver dig men jag förstår inte.

allt går om och om igen inom mig, när ska jag släppa dig?
igen, igen, igen, när släpper jag dig?
hur vet man slutet när man aldrig fick ett hejdå?
hur vet jag att det var ditt fel när jag inte får ett förlåt?
hur ska jag nånsin veta om du saknar mig?
förbannelsen, förlåtelsen, vänskapen tar den slut här?

jag ser in i dina ögon och ser ingenting.
jag brukade se vänskap, lycka och kärlek.
nu ser jag bara undvikelsen.
medan jag känner hur allt strömmar inom mig, frågorna, funderingarna och en vänskap som betydde för mycket.

ingenting, ingenting, ingenting.
nu är vi ingenting.
jag såg det i din blick, allt vi haft är borta, nu har jag bleknat till ett grått moln.
tårar och skratt - allt för dig.
jag ser det nu, vi är som bortblåsta.
det finns inga ord kvar trots att vi aldrig sa dem.
men jag vet att vi tänkte dem, båda två.

RSS 2.0