du och jag , var det inte så ?
Varför är jag den enda som kommer ihåg
som tänker på tiden vi hade tillsammans,
på alla minnen vi delar?
Hur kommer det sig
att du så lätt kunde gå vidare
medan jag står och trampar
utan att ta ett steg framåt?
Jag trodde på vår vänskap
att den skulle vara för alltid.
Som barn tror man att allting ska bli bra
att oavsett vad som händer i livet
så kommer man klara sig
man kommer få sitt sagoslut en dag.
Min tro på oss
tron på att allt skulle ordna sig,
detta var mitt barnhjärta som önskade
naiviteten i mig som höll kvar mig där så länge.
Jag tror inte längre att det kommer ordna sig
som tänker på tiden vi hade tillsammans,
på alla minnen vi delar?
Hur kommer det sig
att du så lätt kunde gå vidare
medan jag står och trampar
utan att ta ett steg framåt?
Jag trodde på vår vänskap
att den skulle vara för alltid.
Som barn tror man att allting ska bli bra
att oavsett vad som händer i livet
så kommer man klara sig
man kommer få sitt sagoslut en dag.
Min tro på oss
tron på att allt skulle ordna sig,
detta var mitt barnhjärta som önskade
naiviteten i mig som höll kvar mig där så länge.
Jag tror inte längre att det kommer ordna sig
våra dagar är över,
ändå står jag här och trampar
i väntan på att allting ska gå tillbaka,
till tiden då det var du och jag,
vänner för alltid.
ändå står jag här och trampar
i väntan på att allting ska gå tillbaka,
till tiden då det var du och jag,
vänner för alltid.
i miss u .
Kommentarer
Trackback
